That I started to write, and then in Norwegian, is in reality a coincidence.
In August 1988 I was at an interdisciplinary meeting with artists, art scholars and scientists in Vardø in northern Norway, where I talked about light as a physical phenomenon - I am a physicist. Those were intense days, I didn't sleep very much, and in the course of the stay I wrote about fifty short texts, "poems" - in Norwegian, which I barely spoke anymore. Thise texts became my first collection of poems, written completely without intention.
Moderfloden, "The Mother River", is my first book in Swedish, and it is written with absolute intention. I have wanted to write it for a long time, but did not know how to go about it. I still don't understand how to "write" - i.e. that writing is something you can learn: I just have to patiently wait for the words.
At jeg begynte å skrive - og dessuten på norsk - er i grunnen en tilfeldighet.
I august 1988 var jeg på et tverrfaglig møte med kunstnere, kunstvitere og forskere i Vardø, selv snakket jeg om lys som et fysisk fenomen - jeg er fysiker. Det var intense dager, jeg sov ikke særlig mye, og i løpet av disse dagene hadde jeg skrevet en bunt med korte tekster, "dikt" - på norsk, som jeg nesten ikke snakket lenger. Disse tekstene ble den første diktsamlingen min, skrevet helt uten hensikt.
Moderfloden, som er den første romanen min - skrevet på svensk, er derimot skrevet med absolutt hensikt. Jeg har lenge lengtet etter å skrive den, men ikke visst hvordan jeg skulle gå frem. Og jeg skjønner fremdeles ikke hva det er å skrive, at det er noe du kan lære deg, en teknikk: selv må jeg tålmodig innvente ordene.
Moderfloden är min första bok på svenska. Tidigare har jag givit ut diktsamlingar och noveller på norska, men svenska är mitt modersmål - "min moders mål".
Att jag började skriva, och då på norska, är på sätt och vis en tillfällighet.
I augusti 1988 deltog jag i på ett interdisciplinärt möte med konstnärer, konstvetare och vetenskapsmän i Vardø i norra Norge, där jag talade om ljus som fysiskt fenomen - jag är fysiker. Det var intensiva dagar, jag sov inte särskilt mycket, och i loppet av vistelsen hade jag skrivit omkring femtio korta texter, "dikter" - på norska, som jag knappt talade längre. De blev till min första diktsamling, helt utan avsikt.
Moderfloden däremot, är skriven med absolut avsikt, jag har länge velat skriva den, men inte vetat hur jag skulle bära mig åt. Jag förstår fortfarande inte hur man "gör", själv måste jag tålamodigt invänta orden.